Ronny Fransson-Steen om hållbart ledarskap

 Medvetet närvarande kommunikation är källan till hållbart ledarskap 

Hållbarhet handlar om att bruka utan att förbrukas. 

I Sverige har psykologisk ohälsa i form av depression, utmattningssyndrom och hjärt- och kärlsjukdomar ökat vilket till stor del kan härledas till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på våra arbetsplatser. För att vi som individer ska må bra, känna oss motiverade, kreativa och orka utvecklas behöver vi förstå vad, hur och varför vi ska gör det som förväntas av oss. Vi behöver känslomässigt uppfyllas av ett syfte som tilltalar, motiverar och engagerar. Vi behöver förnuftsmässigt uppleva arbetet som strukturerat, överblickbart och förutsägbart. Därtill behöver vi ha resurser, beslutsmöjligheter och en tilltro till vår egen förmåga att hantera de krav som ställs på oss. Vi vill bruka våra inre och yttre resurser utan att samtidigt fysiskt och mentalt förbrukas. 

En hållbar ledare är som en katalysator som skapar en effektiv verksamhet utan att låta sig själv eller medarbetarna förbrukas på grund av fysiska skador, stress och mental ohälsa. Med en förmåga att kommunicera verksamheten som meningsfull, begriplig och hanterbar får hållbara ledare människor att växa och blomstra i en effektiv och hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö. 

Vad är det då som kännetecknar hållbara chefer och ledare? Mycket pekar på att sådana ledare kan omsätta sina inre resurser i yttre effektivitet. De kan förstå, hantera och använda sina känslor, tankar, kroppsförnimmelser på ett effektivt och hälsofrämjande sätt i olika situationer. Genom att hela tiden vara i kontakt med sitt inre stärks deras självinsikt och förmåga att upptäcka nya perspektiv om sig själva och sin roll som chef och ledare genom ständig eftertanke och bearbetning. 

Detta skapar trygga, grundade och klarsynta ledare vars ledarskap kännetecknas av stor närvaro och medvetenhet om sig själv och sina sociala och emotionella förmågor. Ett hållbart ledarskap som kännetecknas av en stark medveten närvaro i samspel och kommunikation med andra. 

Mindfulness har visat sig vara en mycket kraftfull metod för att utveckla hållbara chefer och ledare genom att just skapa möjlighet till ökad medvetna närvaro i sig själva och i samspelet med andra. 

Mindfulness skapar hållbara ledare och verksamheter 

Mindfulness är en väl beprövad och vetenskapligt bevisad metod för att skapa ett medvetet och hållbart ledarskap. Med mindfulness stärks den medvetna närvaro genom ökad förmåga att nyfiket och accepterande avsiktligt uppmärksam det som händer i oss själva här och nu, i varje stund och situation, utan att värdera eller döma det vi upplever om oss själva i forma av känslor, tankar, kroppsförnimmelse och beteende. 

Hur vi kommer att agera i olika situationer beror på våra egna tankar, känslor och kroppsförnimmelser triggade av både inre och yttre stimuli Frågan är hur medveten vi är om det? Är vi tillräckligt närvarande för att observera hur en känsla eller tanke får oss agera på ett visst sätt vid ett givet ögonblick? Eller hur vår övertygelse att något finns eller är sant får oss att agera utan att egentligen ifrågasätta om det är sant eller inte innan vi agerar? 

Hållbarhet är direkt beroende av förmågan att uppfatta, förstå och hantera egna känslor, tankar och kroppsliga förnimmelser i alla de olika situationer som en ledare och chef kan utsättas för. Denna medvetna närvaro skapas med mindfulness och leder till ett mer balanserat och hållbart förhållningssätt till sig själv och sin omgivning. 

Närvaro behövs i ögonblicket, ögonblicket behöver närvaro 

Ögonblicket sägs kunna förändra livet. Det är nog mer sant än vi anar. För det är ju bara i ögonblicket, här och nu, som vi faktiskt kan göra någonting åt vår uppfattning av tidigare upplevelser eller hur vi vill att vår framtid ska vara. 

Vad betyder ögonblicket för dig som ledare? Är ögonblicket någonting som snabbt flimrar förbi i olika känslor och tankar om dåtid och framtid? Kanske en oro för det som varit och rädsla för det som komma skall? Känslor, tankar och kroppsliga förnimmelser kopplade till dåtid och framtid. Hur mycket kraft finns då kvar till att observera, förstå och hantera dig själv här och nu, i dina möten med dig själva och andra? Om du inte lever i nuet, lever du då överhuvud taget? Jo, det är klart, kroppen finns ju alltid här och nu, där du är. Men om dina känslor och tankar ständigt är någon annanstans, vart befinner du dig då? Vad är du medveten om? 

Om din inlärda autopilot baserad på övertygelser och tidigare upplevelser tillåts styra dit handlande i varje ögonblick samtidigt som dina känslor och tankar är någon annanstans än där du faktiskt är, hur närvarande, äkta och autentiska är du då i dina möten med dig själv och andra? Hur påverkar denna omedvetna frånvaro kontakten med kollegor, medarbetare, nära och kära? Hur påverkas du själv? 

Hållbar kommunikation är beroende av medveten närvaro 

Hållbar kommunikation innebär att överföra både information och förståelse mellan människor. Det förstnämnda är relativt enkelt, det andra betydligt svårare. Ofta blir vi mättade på information samtidigt som vi är utsvultna på förståelse. Idag är det lätt att nå ut med information till människor, men hur är det med att skapa förståelsen för det som sägs och skrivs? Eller hur står det till med viljan att förstå? Många ledare jag kommit i kontakt med brukar fråga ”hur ska jag få dem att göra det jag ber dem om att göra” eller ”varför gör de inte det dom ska?”. Jag brukar då be dem reflektera över ”hur gör du för att få dem att förstå och varför är det så viktigt för dig att få dina medarbetare att förstå?”. 

Jag har ännu inte träffat på en enda människa som saknar förmågan att förstå. Det som saknas är snarare viljan att förstå och förmågan att skapa en djupare närhet och förståelse mellan varandra. För att vi ska förstå varandra behövs förtroende och öppenhet skapas mellan människor. Det förutsätter medveten närvaro, dvs förmågan att med ett nyfiket, accepterande och icke-dömande förhållningssätt medvetet möta andra människor och sig själv i full närvaro i mötesögonblicket. En relationsbaserad och hållbar kommunikation som har visat sig utvecklas med hjälp av mindfulness. 

Hållbar kommunikation kan tränas upp med mindfulness 

Redan idag, här och nu, kan du börja med att träna upp din medvetna närvaro med nedanstående korta och enkla mindfulnessövning som, om du gör det regelbundet, allt eftersom kommer öka din förmåga till medveten närvaro och hållbar kommunikation. 

1. Stanna upp precis där du är… bli helt stilla, andas lugnt och följ din andning in och ut ur kroppen samtidigt som du öppnar alla dina sinnen… Bara stå, sitt eller ligg stilla… 

2. Uppmärksamma din omgivning. Vad kan du lägga märke till? Kan du upptäcka någonting nytt? Kanske en liten detalj som du missat trots att du varit här tidigare… kanske är det något ovanligt ljud som når dina öron… eller en märklig doft… ett annorlunda ljus… bara observera nyfiket utan att döma… Finns det något eller någon som väntar på att bli uppmärksammad av dig när du nu tillåter dig att stanna upp med öppna sinnen? Kanske finner du något hos någon som du inte uppfatta tidigare… Någonting som faktiskt alltid har funnits där men som hitintills passerat förbi oupptäckt… 

3. Vänd uppmärksamhet inåt. Vad händer i dig? Uppmärksamma nyfiket dina egna tankar och känslor. Kan du uppfatta några nya känslor och tankar här och nu? Acceptera utan att döma… Bara notera det du kan notera, nyfiket, accepterande, utan att döma det du upptäcker i din omgivning och hos dig själv… 

4. Reflektera och integrera det du upplever… 

5. Avsluta med att stillsamt och mjukt återgå till det du gjorde innan… 

Så enkelt kan det faktiskt vara att sakta men säkert utveckla din förmåga till medveten närvaro i ögonblicket du befinner dig i. Så påminn gärna dig själv att stanna upp en kort stund då och då, kanske bara någon minut varje dag… i ögonblicket… andas… observera… reflektera… och integrera det du observerar. 

Om du gör detta regelbundet kan jag försäkra dig om att du kommer upptäcka att varje ögonblick medför någonting nytt för dig. Varje nytt ögonblick är ju trots allt färskt för dig. Du har ju faktiskt aldrig varit där förut. Även om personen mitt emot dig, platsen, omgivningarna eller situationen känns välbekant för dig, så är själva ögonblicket helt nytt… nya betraktelsen… nya möjligheter… en ny chans… 

Genom att träna på att stanna upp, andas och observera lär du dig att hitta ett avslappnat tillstånd där du kan fokusera på det som händer just nu hos dig själv och andra, medvetet och närvarande. Häri ligger nyckeln till en effektiv och hållbar kommunikation. 

Att tala och lyssna samtidigt försvårar effektiv kommunikation 

Att göra många saker samtidigt är något vi ständigt försöker göra. Detta trots att forskningen gång på gång har visat att multitasking är ineffektivt och förenat med stor mental ansträngning som ofta orsaka stress för vår hjärna. Så, hur gärna vi än vill tro på att vi kan göra flera saker samtidigt kan den mänskliga hjärnan bara fokusera på en sak i taget. Om du tvivlar på det pröva då gärna att tyst räkna till 10 och sjunga blinka lilla stjärnan samtidigt… 

Att på samma gång tala och lyssna är också en form av multitasking som reducerar vår möjlighet att kommunicera effektivt. Både tal och hörsel kräver nämligen din fulla uppmärksamhet och konkurrerar om i stort sett om samma resurser i hjärnans vänstra tinningslob. Öronen är våra mikrofoner men det är hjärnan som bearbetar informationen i hörselcentrumet som sitter i tinningloberna. Vårt tal däremot formas av två interaktiva talcentrum. 

Ett av dessa är det motoriska talcentrumet (Brocas område) som är belägen i pannloben och som styr de rörelseprogram och motoriska funktioner som krävs för att man ska kunna formulera ord. Det andra är det sensoriskt talcentrumet (Wernickes område) som liksom hörselcentrumet sitter i vänstra tinningloben och spelar en viktig roll för hur man förstår och uppfattar det man säger, och hur man associerar ord och meningar. Alldeles i anslutning till tinningloben sitter amygdala som både kontrollerar och utlöser känslomässiga reaktioner (vrede, skräck, stark nyfikenhet, sexuell upphetsning) och rädsla (stress) som svar på olika sinnesintryck. 

Det vi säger, det vi hör och det vi känner är alltså nära associerade till varandra i vår hjärna. Därför är det kanske inte så konstigt att upphetsade diskussioner är så vanliga när vi samtidigt försöker prata och höra vad som sägs. När vi pratar och bara hör det som sägs utan att lyssna är det lätt att vår känslohjärna tar över. Samtalet kan då gå i en oönskad och otrevlig riktning då vi visserligen hör vad som sägs men utan att egentligen lyssna på vad som faktiskt berättas. 

Det finns nämligen en skillnad i att höra och att lyssna. Att lyssna innebär att både ta till sig det som sägs och förstå budskapet. För att lyssna behöver vi viljemässigt fokusera det som berättas i sin 

helhet, och hålla tillbaka eget prat och medvetet lyssna med hela vår närvaro. Vår hjärna behöver tränas i att vara uppmärksam på den som pratar och det som sägs och att visa för den som pratar att vi faktiskt lyssnar och är intresserad av vad vederbörande säger. 

En anledning till att vi inte lyssnar ordentlig på andra är att vi distraheras av egna tankar och känslor. Andras prat stimulerar impulser, tankar och känslor hos oss. Det kan vi aldrig värja oss ifrån. Det bara är så. Vad vi i stället behöver göra är helt enkelt att erkänna och acceptera våra inre distraktioner och inse att dom finns utan att döma dem för att kunna släpper taget om dem. Vi behöver lära oss att observera, förstå och hantera våra känslor och tankar och kroppssignaler på ett mer eftertänksamt och tillitsfullt sätt för att undvika att agera impulsivt och obetänksamt. 

För det är först när vi har släppt taget om våra egna inre distraktioner som vi kan återta balans och fokus på den vi pratar med. Om det känns svårt för dig att släppa taget om dem behöver du observera och förstå hur distraherande känslor och tankar påverkar dig och din förmåga att samtala och lyssna på andra. Du behöver fråga dig om du kan vara en god lyssnare samtidigt som du vänder din uppmärksamhet inåt mot dina egna tankar och känslor? Kan du både fokusera på den du lyssnar på och samtidigt vara medveten om hur dina egna känslor, tankar och kroppsförnimmelser påverkar dig och hur det påverkar andra? 

Lyssnandet skapar närhet medan oförmåga att lyssna skapar distans 

När vi inte lyssnar utan slår ”dövörat” till så kommer vi medvetet eller omedvetet distansera oss till den som pratar. Om vi däremot vill skapa tillit, förtroende och öppenhet med varandra behöver vi lära oss att lyssna medvetet. Lyssnandet är alltså av yttersta vikt, inte bara för att bygga relationer och att skapa tillit – det lägger också grunden för bättre beslut och gör att man kan undvika onödiga missförstånd. Ju bättre vi blir på att lyssna desto bättre svar får vi, desto lättare blir det att upptäcka nya perspektiv och skapa förståelse och förtroende mellan människor. 

För det behöver vi ge den vi lyssnar på tid och full närvaro utan att avbryta eller fylla i med egna erfarenheter. Med tystnad och tålamod kan vi faktiskt lyssna in vad någon säger genom att integrera ord, kroppsspråk, röstläge och signaler till en helhet, vilket ökar möjligheten att nå fram och ta till sig ett budskap korrekt. Att lyssna in och bli lyssnad på behövs för att alla ska uppleva ett samtal som meningsfullt och tillitsfullt. Det är därför som ledare med förmåga till medveten närvaro i dialogen med sina anställda skapar framgångsrika och hållbara resultat. 

Medveten närvaro stärker din förmåga till framgångsrika samtal 

Att vara tyst under samtal kanske inte låter så svårt men är det i praktiken. Det kräver nämligen motivation, självdisciplin, tålamod och självmedvetenhet, och det kräver mycket träning och reflektion för att utveckla sin förmåga att lyssna. 

En lämplig övning inom mindfulness som tränar upp förmågan till kontemplativt, fördjupat lyssnande, öppenhet och ömsesidig förståelse brukar benämnas ”mindful conversation” vilket, fritt översatt, betyder ungefär ”Samtal i medveten närvaro”. Metoden är bland annat beskriven i boken ”Search inside your self” av Chade-Meng Tan (2012). 

Övningen som beskrivs nedan tränar dig i att lyssna nyfiket och accepterande utan att döma det som sägs. Övningen tränar dig i att undvika den alltför vanliga ”rättningsreflexen”, dvs den tendens vi så ofta har i att vilja ge råd, övertyga, ifrågasätta, förkasta, förklara och säga hur det egentligen är. Vilket är en automatisk reflex som ofta kan härledas till otålighet och stress när vår känslohjärna tar över och tolkar vad vi hör och styr vad vi säger. 

Övningen utför i par om två personer. Första gångerna man övar detta är det bra om personerna känner varandra någorlunda väl och har sedan tidigare ett förtroende för varandra. En av personerna utses till lyssnare och den andra till berättare (kallas nedan för ”Lyssnaren” och ”Berättaren”) 

Inledningsvis förmedlar Berättaren en historia. Lyssnarens uppdrag är att vara helt närvarande och uppmärksam på den som talar. Lyssnaren ska inte säga någonting under de fyra minuterna utan bara lyssna och med sitt kroppsspråk visa på sin närvaro och förståelse till det som sägs. Detta på ett så naturligt och neutralt sätt som möjligt för att inte riskera att styra Berättaren i någon riktning. 

Lyssnaren förblir alltså helt tyst och undviker att störa, avbryta eller delge egna tankar eller svar på det som sägs under de fyra minuterna. Detta oberoende av om Berättaren pratar hela tiden eller väljer att pausa under sin berättelse. Om Berättaren blir tyst är det viktigt att Lyssnaren fortsätter att vara tyst ända till dess de fyra minuterna har gått. 

Övningen gynnas av att båda komma överens om ett angeläget tema som samtalet ska handla om. Gärna då något som är betydelsefullt för båda två. Det kan exempelvis vara: 

• Vilka känslor och tankar upplever jag just nu? 

• I veckan hände något som jag vill berätta om. 

• Nästa vecka kommer något hända som jag gärna vill berätta om. 

Övningen är indelad i tre delsteg eller moment där Berättaren och Lyssnaren alternerar mellan att prata och lyssna enligt beskrivningen nedan. 

Övningens utförande 

Steg 1: Informationsöverföring (”Mindful listening”) 

Deltagarna sätter sig på varsin stol mitt emot varandra utan något bord emellan dem och på ett avstånd som känns bekvämt för båda. Innan den som ska prata börjar blundar båda under någon minut… Stannar upp… följer andningen… riktar uppmärksamheten inåt… på känslor… tankar… och kroppsförnimmelser… utforskar känslor och tankar just nu… andas… slappna av… och känn in ögonblicket innan de gemensamt och tillsammans kommer dela på något mycket värdefullt. 

Båda öppnar sedan sin ögon och Berättaren börjar prata och Lyssnaren lyssnar, samtidigt som båda känner in vad som händer inom dem själva under berättelsen i form av känslor, tankar och kroppsförnimmelser. Lyssnaren fokusera sin uppmärksamhet på vad Berättaren säger och uttrycker. Om Lyssnaren upptäcker att tankarna vandrar i väg, är det en utmärkt möjlighet att bara notera att det sker och återföra fokuset till den som pratar. 

Om Berättaren väljer att bli tyst finns det möjlighet att träna tålamod… att förbli tyst… att rida på otåligheten.. faktiskt att finna vila och kontemplation i tystnaden, att lyssna inåt… Hur var det att lyssna? Hur var det att berätta? Hur upplevdes situationen? Vilka känslor, tankar och kroppsliga förnimmelser har det väckt? 

Båda fortsätt att sitta still under tystnad… Lyssnaren fortsätter att utan ord visa sig vara öppen för mer… Kanske Berättaren inte är riktigt klar… kanske finns det något ytterligare att berätta… Båda sitter bara stilla med öppna ögon under tystnad med hela din uppmärksamhet på sig själv och sin samtalspartner … Sitter bara tyst hela tiden ut…. 

När fyra minuter gått sluter återigen båda sina ögon under någon minut för kontemplation… fördjupning… integration… 

Steg 2: Förståelse (”Mindful looping”) 

Efter en minut öppnar åter båda två sina ögon. Nu är det Lyssnarens tur att prata och Berättarens tur att lyssna. Under tre minuter återberättar Lyssnaren vad Berättaren sagt och uttryckt. Lyssnaren kan förslagsvis inleda med orden: ”Det jag hörde dig säga var…”. Under tiden sitter Berättaren helt tyst och lyssnar uppmärksamt på vad Lyssnaren har att berätta 

Lyssnaren återberättar med egna ord berättarens historia. Vad handlade den om? Vilka känslor förmedlade Berättaren? Saknades det något? Kan det finnas mer att berätta? Vad uppfattat Lyssnaren hos sig själv? Vilka känslor, tankar och sinnesintryck upplevde Lyssnaren under berättelsens gång? 

Om Lyssnaren tystnar förblir båda sittande i tysthet till dess tre minuter gått. 

Båda sluter sedan återigen sina ögon i en minut… kontemplation, fördjupning, integration av upplevelsen… 

Därefter öppnar båda sina ögon och nu är det Berättarens tur att återkoppla vad hen uppfattat att Lyssnaren sagt med de inledande orden: ”Det jag hörde dig säga var…”. Stämde det eller inte? Fanns det några överraskningar, annorlunda perspektiv, nya upptäckter, känslor, tankar och kroppsförnimmelser som Berättaren upptäckte hos sig själv när Lyssnaren återkopplade berättelse? Under tiden sitter Lyssnaren helt tyst och lyssnar på det Berättaren har att säga. 

Efter tre minuter sluter återigen båda två sina ögon någon minut… 

Moment 3: Självkännedom (”Mindful dipping”) 

Slutligen öppnar båda ögonen varvid det tredje och avslutande moment inleds som benämns ”Dipping” eller självkontakt. Under fem minuter reflekterar nu samtalspartnerna tillsammans över sina upplevelser av samtalet. Vad var lätt, svårt? Vad tar de med sig? Teman att samtala kring kan vara: 

  • • Hur uppfattar du dig själv som Lyssnare och Berättare? 
  • • Är det något du skulle vilja gjort annorlunda? 
  • • Vilket avsnitt i övningen tycker du att du klarade bäst? 
  • • Vilket avsnitt i övningen upplevde du som svårast, mest utmanande? 
  • • Vilken av de båda roller föredrar du och varför? 

Hela övningen avslutas sedanmed att båda ödmjukt tackar varandra för det de fått uppleva tillsammans. Berättaren och Lyssnare rekommenderas sedan att sätta sig direkt efter övningen var och en för sig och reflektera och skriva ner sina personliga lärdomar från övningen. 

Några korta slutord 

Samtal i medvetna närvaro utvecklar din förmåga att medvetet uppmärksamma det som sägs och händer i dina möten med andra samtidigt som du kan observera, förstå och hantera dina egna känslor, tankar och kroppsförnimmelser med en nyfiken och accepterade inställning utan att värdera eller döma det du upplever hos dig själv. Genom ökad närvaro blir dina möten med andra rikare och de du interagerar mer kommer känna sig sedda och lyssnade på. Du blir mer hållbart samtidigt som du kommer upplevas som empatiska, närvarande och autentisk. 

Till minne av Ronny

Ronny skriver att ”Ögonblicket sägs kunna förändra livet. Det är nog mer sant än vi anar.” Kan bara instämma och det passar mycket bra på vår relation.

Vi träffades första gången på AstraZeneca där Ronny var ledaren som blev chef och jag ansvarig för HR frågor, vi var kollegor som ofta samarbetade för att utveckla i det lilla och stora. Vi fortsatte hålla kontakt när vår vägar skiljdes och återförenades när möjligheter att samarbeta kring team och ledarskapsutveckling dök upp. Ronny, alltid omtänksam, nyfiken, positiv och vetenskapligt grundad biolog med lång erfarenhet av ledarskap och chefskap. Han hade hittat teamutveckling genom Susan Wheelan och Mindfulness och delade med sig av det med entusiasm och passion i projekt och utvecklingsaktiviter.

Han såg med glädje framemot att få mer tid att var ”pensionär”  och äga sin tid och agenda. Vi arbetade med att skriva en text ihop kring hållbart ledarskap och talades vid förra torsdagen och skulle fortsätta denna vecka på tisdag.

Då händer det och ögonblicket som förändrar allt för Ronnys nära och kära samt mig kom oväntat, han lämnade oss hastigt i lördags. Det ofattbara börjar nu sjunka in och det känns rätt att dela med mig av den text Ronny skrev kring hållbart ledarskap och dela hans perspektiv, insikter och eventuellt inspiration i någon form.

Vila i frid och tack för allt Ronny!
Din vän, kollega & samarbetspartner
Peter

Ronny Fransson-Steen
1957-02-27 – 2021-11-20

Ledarskaps
utveckling

Fler artiklar

Utvalda Artiklar